Inferno - Tjuvläsning
Innan du tjuvläser ur fredagens boktips så rekommenderar jag att läsa tipset först --> Klicka Här
Tjuvläsning av boken "Inferno" av Dan Brown
En väg ut?
Det hastigt uppflammande hoppet slocknade snabbt. När hon kom runt hörnet och gick nedför trappan tillsammans med Langdon insåg hon att de var påväg in i en återvändsgränd med väggar som var dubbelt så höga som de övriga.
Dessutom upptäckte hon nu att deras långa färd skulle sluta vid en gapande grottmynning ... en djup grotta som huggits ut ur den bakersta muren. Det kan inte vara dit vi är på väg!
Dolkliknande stalaktiter hängde olycksbådande från övre delen av grottans öppna käftar. I ihåligheten innanför dem ormade sig flytande, förvridna geologiska fenomen nedför väggarna som om själva stenen höll på att smälta. De ändrade form till skepnader, bland annat några som till Siennas förskräckelse såg ut som människoliknande varelser, halvt uppslukade av grottväggarna. Hela scenen påminde om något ur Botticellis La Mappa dell'Inferno.
Det verkade av någon anledning inte påverka Langdon alls. Han sprang rakt emot grottmynningen. Han hade sagt något om Vatikanen förut, men Sienna kände sig ganska säker på att det inte fanns några otäcka grottor innanför den heliga stadens murar.
När de kom närmare fastnade hennes blick på den långa frisen ovanför ingången - en kuslig samling stalaktiter och stenutskott som tycktes sluka två vilande kvinnor flankerade av ett par sköldar med sex kulor, eller palle, på familjen Medicis berömda släktvapen. Langdon tog av åt vänster, bort från ingången, mot något som Sienna inte sett tidigare - en liten grå dörr vid sidan om grottan. Den var av trä och såg nött och obetydlig ut, som om den ledde till ett förådsrum eller trädgårdsskjul.
Han sprang fram till dörren, uppenbarligen i hopp om att kunna dra upp den, men den hade inget dörrvred - bara ett nyckelhål av mässing - och kunde alltså bara öppnas inifrån.
"Förbannat också!" Nu var hans ögon blanka av oro och den förväntansfulla glimten i dem hade så gott som slocknat. "Jag hoppades ..."
Utan förvarning ekade ett genomträngande vinande ljud mellan de höga murarna runt omkring dem. Sienna vände på huvudet och såg drönaren sväva upp över palatset, målmedvetet på väg mot dem.
Langdon såg den tydligen också, för han grep hennes hand och sprang mot grottan. De räddade sig i sista minuten utom synhåll in under grottans stalaktittak.
Ett passande slut, tänkte hon. På flykt genom helvetets port.
Hoppas denna tjuvläsning väckte ditt intresse, ha en god läsning. Nästa boktips dyker upp på fredag för att inte missa något följ gärna min blogg, Tryck på "plus-knappen" som finns under min bild och namn :)
Detta inlägget är en del av min att-blogga-lista, väldigt bra att ha om man känner att man har lite bloggtorka.
Kram Anima♥